Medeltiden i Norrbotten

I Nåtti har arkeologer också undersökt en björngrav. Där hade en björn begravts på ett särskilt sätt som en del av religiösa traditioner inom den samiska kulturen. 

Björngravar och samiska traditioner

Björnen var ett viktigt och respekterat djur i den samiska kulturen. När människor jagade björn följde de många särskilda regler och traditioner. Efter en lyckad björnjakt höll man ofta en fest för att hedra björnen. Därefter begravdes den på ett noggrant sätt.

Enligt gamla berättelser fanns det en överenskommelse mellan samerna och björnen. Den överenskommelsen ska ha skapats för mycket länge sedan, när landet blev synligt efter den senaste istiden.

Björngravar

Arkeologer har undersökt flera björngravar. De har upptäckt att björnens ben ofta lades på en bädd av björkris. Benen placerades i ungefär samma ordning som de hade suttit i björnens kropp. Därefter täcktes benen med näver från björk. Ovanpå lades andra material, som träplankor, stenar och torv.

Varför begravde man björnen?

Människorna trodde att det var viktigt att visa respekt för björnen. Enligt traditionen kunde björnens ande leva vidare. Om björnen behandlades väl skulle den kanske låta sig jagas igen i framtiden.

Därför var begravningen en viktig del av jakten och visade tacksamhet för det djur som hade gett människor mat, skinn och andra användbara material.

Björnens många namn

Björnen var så respekterad att man ofta undvek att säga dess vanliga namn. I stället använde man andra ord och smeknamn. En plats med en björngrav kunde kallas biessengaelmie, som betyder ungefär "det heliga djurets grav". Ett annat namn för en björngrav är duvriengaelmie.